Vi är inne i tider då det kampanjas för val till Europa-parlamentet. Val till parlamentet sker bara vart 5:e år och de som väljs dit ska representera medlemsländernas befolkning. Så det borde vara ett val som upplevs viktigt för gemene man. Även om valdeltagandet historiskt sett är ganska lågt, så kanske alltfler svenskar får upp ögonen för att ”min röst betyder något” och utnyttjar sin rättighet att rösta på en representant (=ett parti) vars åsikter man tycker verkar bra.
När jag var ute och åkte på de västerbottniska vägarna igår, så möttes jag av en uppmaning att ”Förtidsrösta”. Det är ju en ypperlig möjlighet att kunna välja den tid som passar just mig för att gå till valurnan. Där jag satt i mina funderingar och beundrade det vackra försommarlandskapet, så uppfattade jag att det stod något snarlikt men med en helt annan betydelse. Det ord jag såg var ”Förtrösta”, vilket ju inte har något mer ”Förtidsrösta” att göra.
Eller kanske det trots allt har det? Att förtrösta innebär att vi sätter vår tillit till och känner oss trygga med någon eller något. Finns det något samband med valet till EU-parlamentet och befolkningens känsla av att man kan lita på de representanter som sitter där? Är det möjligen så, att det ointresse som hos många finns att lägga sin röst på en kandidat, bottnar i tvivel på att den kandidaten har en förmåga att ta tillvara de intressen som gräsrötterna kämpar för. Visst – det finns valkompasser som ska hjälpa oss i den processen. Av diskussioner där jag varit åhörare, vet jag ändå att många upplever besvikelse över hur litet man höll av det som lovats och som därmed blivit uträttat under mandatperioden i parlamentet.
Det finns ju också en annan aspekt av att kunna förtrösta på våra folkvalda. Många upplever besvikelse över den brist på integritet som gång på gång kommer i dagen hos vissa av dem som valts. Oegentliga affärer och skandaler, girighet och ett förakt för regler gör att många misstänker att det finns mer personliga motiv bakom viljan att bli vald just till parlamentet. Att det dessutom går ganska långt innan regelverket sätter stopp när fel begåtts, är inte heller något som ökar trovärdigheten.
Jag tillhör inte den grupp som omhuldar politikerförakt. Jag hoppas innerligt att alla fina ord som yttrats i valdebatterna ska kunna förverkligas. Däremot så tror jag att våra folkvalda till Europaparlamentet på ett bättre sätt måste inse att de väljs på grund av ett förtroende och inte glömma detta så fort de valts.
Och vi behöver politiker som inte bara står upp för sina åsikter, utan också genom sin integritet är värda förtroendet!