I dag, då det är en dag som alla andra, sätter jag mig ändå framför datorn för att skriva några rader. Jag ska strax bege mig till jobbet här uppe i den norrländska orten för att påbörja mitt helgpass. Jag fylls gång på gång av förundran att jag får och kan vara igång, utan större krämpor. Varje dag är en gåva som jag inte tar för given men tacksamt tar emot!
I helgen firade vi min frus 50-årsdag. Cathy hade önskat att vi skulle förlägga festen i vårt vackert belägna fritidshus. Inbjudan gick ut till vänner men framför allt ville vi att det skulle vara Öppet Hus. Och vänner kom det, inte i några massor men i alldeles lagom mängd för att vi skulle mäkta med. Vädret var perfekt: varmt men inte för varmt och uppehåll.
Det var speciellt roligt att så många av Cathys vänner med afrikanskt ursprung dök upp. En familj hade till och med kommit extra från DRK för att få vara med på firandet. Så roligt!
Det mixade kulturella inslaget präglade också maten: det bjöds på både afrikansk saka-saka och helsvenska grillade produkter. Speciellt uppskattade vi att Anja och Lars så helhjärtat ställde upp och bjöd på grillade rotfrukter och rökt röding och lax ur sin Muurikka!
När helgen var över, så var vi trötta men mycket tacksamma över att ha fått vara med om den här festen med så mycket glädje. Än en gång har jag påmints om vikten av att ta tillvara de tillfällen som ges att få fira tillsammans och att visa hur mycket vi uppskattar varandra! Det ger oss också kraft att orka vidare i den grå vardagen.
