Internationella läskunnighetsdagen, instiftad av UNESCO år 1967, firas den 8 september. Temat för i år är ”läs- och skrivkunnighet i en digital tid”. Om du vill läsa mer om dagen och ämnet från UNESCOs egen hemsida, har du länken här: https://unesco.se/internationella-laskunnighetsdagen-2025/
Själv hade jag förmånen att få vara med på ett webbinarium i samma ämne, hållet av organisationen ALEF (Adult Learning and Empowerment Facilitators). Mer information om den organisationen hittar du här: https://www.alef.org/ . Organisationen startades av Hélène Boëthius, som själv under många år har jobbat med alfabetisering i Afrika. Arbetet har vuxit och organisationens projekt åstadkommer förändring i många människors liv. Man arbetar efter en metod för inlärning, där man hela tiden utgår från deltagarnas egen kontext. Möjligheten att kunna relatera till situationer och utgå från problem / utmaningar i vardagslivet, gör att inlärningen blir naturlig och relevant.
Medverkande på webbinariet var bland annat Gulistan Kavak, som fick dyslexipriset 2023, samt Elisabet Näslund, kampanjledare för Läsrörelsen. Båda har erfarenheter av dyslexi i sin omgivning eller genom sitt arbete. Mottot för läsrörelsen är ”Ge dina barn ett språk”. Naturligt nog kom mycket av seminariet att handla om hur vi ska kunna stimulera barns och ungdomars lust att läsa i en digital tid. Samtidigt kunde vi konstatera, att barn faktiskt både läser och skriver väldigt mycket när man kommunicerar på sociala medier. För dyslektiker har de digitala hjälpmedlen blivit en oerhörd hjälp för att kunna komma över sina skriv- och lässvårigheter.
Samtidigt uppskattas det att cirka 35% av barnen i Sverige inte gillar att läsa. Det kan bero på olika orsaker. Förutom mer eller mindre uttalad dyslexi, så kan det helt enkelt vara så att man inte har blivit stimulerad hemifrån. I familjer med utländsk bakgrund finns det föräldrar som kommit hit som analfabeter, vilket inte utgör en bra förutsättning för att uppmuntra barnen till läsning. Gulistan, som själv är dyslektiker men dessutom mamma och lärare, gav flera pedagogiska och roliga exempel på hur man kan locka barn till läsning.
I det globala perspektivet, så finns det fortfarande stora utmaningar att övervinna när det gäller läskunnigheten. Det beräknas finnas 39 miljoner analfabeter i världen. Många vittnesbörd från kvinnorna i ALEFs kurser vittnar om vilken skillnad det kan göra när man börjar kunna läsa och skriva. Att inte kunna förstå vad som står på ett skrivet avtal och att inte kunna räkna ut hur mycket pengar man faktiskt ska få tillbaka i den dagliga handeln, gör att många blir lurade. Så fort man tillägnar sig färdigheter i att läsa och skriva, samt räkna, förändras förutsättningarna radikalt. Plötsligt blir man verkligen ”empowered”, man får förutsättningar att kunna styra sitt liv och även protestera mot orättvisor. Små insatser kan göra stor skillnad! Stöder du ALEFs arbete med 210 kronor, så kan det hjälpa en kvinna i Uganda att under 3 månader följa en Alef-kurs.
Vilket i sin tur innebär att hon är ett steg närmare sin autonomi och försörjningsförmåga.
