GMO och Kulturväxter

I takt med att gentekniken har gjort framsteg, så har det även banat väg för GMO. GMO står för ”Genetiskt modifierad organism”. Den nya tekniken har lett till många farhågor. Vi minns ju alla monstertjuren Belgian Blue.

Avsikten med genmodifierade växter är egentligen i grund och botten god. Det finns många argument som talar för att använda gentekniken i det goda syftet att skapa växter som kan stå emot sjukdomar och skadeinsekter till exempel. Ofta framförs världens ökande befolkning som exempel.

I EU finns det bara en GMO som får användas i kommersiellt syfte. Det är majssorten MON 810. Den är speciellt motståndskraftig mot majsmotten, vars larv äter sig in och förstör majsen.

Den stora frågan är vilken inverkan utvecklingen av GMO har på den biologiska mångfalden? Man talar om tre möjliga sätt på vilket en GMO ska kunna påverka den biologiska mångfalden på ett negativt sätt: 1. Om växten blir invasiv; 2. Om växten sprider sina gener till andra växter; 3. Om växten är mer skadlig för andra organismer än omodifierade växter. Den risken kan finnas på andra håll i världen men är än så länge väldigt liten i EU. Dessutom är kontrollen otroligt hård innan man släpper en GMO fri för kultivering.

Kultursorter kan tyckas vara raka motsatsen till en GMO. Kultursorter kan också kallas kulturspannmål, lantsorter eller historiska sädesslag. Kultursorter kan innefatta primitiva urveten, som emmer och enkorn men också sorter som anpassat sig genetiskt till den miljö där de odlats, som Ölandsvete och Dala lantvete.

Det finns ett nyvaknat intresse för kultursorter idag. Många framhåller att de är både hälsosammare och mer hållbara än moderna sädesslag. Kultursorter ger stabila skördar även om de i kvantitet är mindre. Det beror på att de är lokalt anpassade till de förhållanden som råder på den platsen. Kultursorter är ofta högre, vilket gynnar den biologiska mångfalden, eftersom de då kan tolerera inblandning av ogräs.

Konsumenter och producenter har i allt högre grad börjat intressera sig för produkter som är tillverkade med de gamla kultursorterna som bas. Det beror på ett ökat miljöintresse, en strävan efter att stödja den biologiska mångfalden men också en vilja att köpa närproducerat av odlare som man vet inte använder kemiska bekämpningsmedel.

Lägg därtill att bakningen utgör ett riktigt hantverk samt att brödet ofta håller en hög och smakrik kvalitet.

I konkurrensen mellan GMO och kultursorter verkar det som att kultursorterna är på väg att ta revansch. En ökad medvetenhet om vår känsliga miljö bidrar till en förskjutning i perspektiv. Även andra faktorer kan spela in, som till exempel den osäkra framtiden vad gäller livsmedelsförsörjning och en strävan efter ett minskat beroende av importerade varor.

Publicerat den
Kategoriserat som Uncategorized

av administration

Framför allt medmänniska. Dessutom egenföretagare och bloggare som vill dela med mig av upplevelser som berikar livet, samt inspirera och uppmuntra till ett hälsosamt och uthålligt levnadssätt.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.