Hur rädda ska vi vara för Mpox?
Knappt har oron för Covidpandemin börjat släppa sitt grepp om oss, innan nyheten om den nya, mer smittsamma och farliga varianten av Mpox, klad 1når oss. Mpox, eller apkoppor som sjukdomen tidigare kallades, är inte något nytt. Redan på 50-talet kunde man konstatera fall med smittade. Virussjukdomen drabbade tidigare i första hand män som hade sexuella relationer med andra män. De nya varianterna drabbar även andra.
Att vi så nära inpå Covid-pandemin känner oro är inte konstigt. Däremot bör vi också konstatera skillnaderna i jämförelse med Covid. Framför allt handlar det om kunskapen som finns tillgänglig om Mpox. Viruset är inte okänt, vilket var fallet ifråga om Covid. Sedan länge har man haft kunskap om dess ursprung och aktivitet. Man har hunnit utveckla effektiva vacciner och därmed byggt upp en beredskap.
Det är sant att Mpox liksom andra virus har en förmåga att mutera och förvandla sig till farligare varianter, något som vi sett med klad1. Trots detta är risken för att drabbas väldigt liten, om man följer de råd som Folkhälsomyndigheten anvisat. Det beror på att viruset inte är luftburet, utan bara överförs genom nära kontakt.
Jag har själv bekanta som oroas och till och med har ställt in besök av sina kongolesiska vänner. Jag klandrar dem inte – oro måste respekteras och är kanske i det aktuella fallet befogat på grund av personernas ålder. Det är ju framför allt de sårbara som riskerar att bli allvarligt sjuka om man råkar drabbas. Att vi tidsmässigt befinner oss nära Covid-pandemin påverkar säkert också till en oro som kanske inte alltid är motiverad.
Vi lever trots allt i ett tryggt hörn av världen, där vi har en tillförlitlig sjukvård och tillgång till vacciner. De som har mest anledning att oroas, är människorna i de centralafrikanska länder som drabbats hårt och då främst de som bor i östra delen av Demokratiska Republiken Kongo (Kongo Kinshasa).
Måtte inte samma misstag begås än en gång. Vaccinerna ska inte stanna i västvärlden utan måste snabbt komma de mest sårbara till del.
Måtte vi inte heller gripas av panik och rädsla, så att vi bara tänker på vårt eget skydd och glömmer solidariteten med de drabbade. Det är nu de behöver oss och vårt stöd!
