Idag samt i ett kommande inlägg tänkte jag skriva en del om ett tillstånd som vi alla har hört talas om. Vi som jobbar inom vården kommer nästan dagligen i närkontakt med personer som drabbats. En del av oss möter det i vår egen familj och några vet att man själv är drabbad. Därför är det viktigt att vi i möjligaste mån lär oss att bemöta dessa personer på rätt sätt, för att också kunna ge dem bästa möjliga vård och stöttning.
Tillståndet kallas för ”demens” och personen som drabbas kallar man för ”dement”. Trots att demenssjukdomar är en diagnosgrupp, så kan det tyckas att benämningen är mindre lyckad. Ordet ”demens” kommer från latinet och betyder ungefär ”utan förstånd”. Idag har man alltmer börjat använda begreppet ”kognitiv sjukdom”, som på ett mer nyanserat sätt uttrycker vad det hela handlar om.
Demens är inte en sjukdom, utan betecknar egentligen symtom som kan bero på närmare 100 olika sjukdomar eller sjukdomstillstånd. Diagnosen ställs av läkare på vårdcentral på grundval av specifika kriterier.
Demens beskrivs som ett växande folkhälsoproblem i världen. Globalt finns det omkring 50 miljoner drabbade och bland annat på grund av en åldrande befolkning, så beräknas antalet öka med 10 miljoner varje år. I Sverige lever cirka 130 000 med en demenssjukdom, varav ungefär 10 000 är under 65 år. Man räknar med att det kommer att finnas 250 000 personer med en demenssjukdom i Sverige år 2050. Förutom det lidande som tillståndet åsamkar de som drabbas, samt de anhöriga (kallas ibland för ”de anhörigas sjukdom”), så kostar demensvården också ofantliga summor. Den totala samhällskostnaden i Sverige är 63 miljarder kronor.
Som så många andra sjukdomstillstånd, finns det även en viss genetisk komponent. Det gäller speciellt vissa former av Alzheimers sjukdom. Man har emellertid upptäckt att det också finns betydande faktorer som kan provocera eller påskynda insjuknandet. Det är faktorer som vi har själva har stor möjlighet att påverka. I en rapport från 2020, identifieras ett antal modifierbara faktorer:
- Fysisk inaktivitet. På olika sätt kan fysisk aktivitet, både direkt och indirekt, minska risken att drabbas av demenssjukdomar;
- Ett högt blodtryck innebär en större risk att drabbas av demens. Därför är det viktigt att man i tid försöker korrigera ett förhöjt blodtryck;
- Hög alkoholkonsumtion och rökning är två andra riskfaktorer;
- Man har även kunnat belägga att fetma och övervikt innebär ökad risk för demens;
- Typ 2 diabetes är ytterligare en riskfaktor hos både män och kvinnor;
- Social isolering och depression är förknippat med demens;
- Även hörselnedsättning ökar risken att utveckla demens. Hörapparat kan däremot minska risken.
- Trauma. Olika typer av skallskador gör det mer sannolikt att man drabbas av demens senare i livet.
- Exponering för luftföroreningar
- Låg utbildningsnivå.
” Det går att påverka riskfaktorer under hela livet så det är varken för tidigt eller för sent att göra livsstilsförändringar som minskar risken för demens. Vissa av riskfaktorerna kan man påverka själv medan andra kräver insatser på samhällsnivå.” (citerat från Hjärnfondens hemsida)
I en annan blogg kommer jag att beskriva symtom och tecken på demens. Jag ska också ta upp huvudtyperna av demenssjukdomar.
Förr var det förenat med mycket skam och stigma att ta upp det här ämnet. I dag är det alltfler som väljer att stå upp och tala om sin egen eller någon anhörigs demenssjukdom. Det har visat sig vara till stor hjälp, i en situation som kan kännetecknas av både kaos och kris.
