Jag betonade i förra inlägget vikten av att uppmärksamma demenssjukdomars ökade närvaro i vårt samhälle, med målet att vi också kan få ökad kunskap att bemöta den demenssjuke på ett respektfullt sätt.
I dag tänker jag beskriva de vanligaste formerna av demens och hur de yttrar sig.
Alzheimers sjukdom
Detta är den vanligaste formen av demens och utgör 60-70% av fallen. Sjukdomen innebär att hjärncellerna successivt förstörs, vilket framför allt yttrar sig genom förlust av minne och andra funktioner. Diagnosen ställs genom ryggmärgsprov eller röntgen, då man kan se en ansamling av äggviteämnet beta-amyloid. Det finns ärftlighet i tre olika former. I den formen som kommer av en muterad gen, så drabbas statistiskt sett hälften av barnen i familjen. När det gäller den typen, kan sjukdomen uppträda redan i 40-årsåldern. Den vanligaste formen är annars den icke genetiska, som uppträder hos äldre.
Det första som händer är att det episodiska närminnet försvinner. Man kommer då inte ihåg till exempel vad man själv sagt eller vem man pratat med. Senare försämras språkförmågan och orienteringsförmågan. Även praktiska förmågan påverkas – man får svårare att till exempel ta på sig kläderna. Den exekutiva förmågan försvinner så småningom, vilket innebär att man får problem med att reagera adekvat i olika situationer.
Vanligtvis tar det ungefär 10 år från sjukdomens utbrott till dess man dör. Sjukdomen går ej att bota i dagsläget. Det finns däremot symtomlindrande läkemedel.
Vaskulär demens
Den vaskulära demensen orsakas av att blodflödet i hjärnan inte fungerar normalt, vilket orsakar störningar i syresättning till hjärnans celler. Den utgör cirka 25% av all demens, vilket gör den till den näst största gruppen bland demenssjukdomar. Olika delar av hjärnan kan drabbas, vilket innebär att sjukdomen kan yttra sig på olika sätt. Det är emellertid vanligt att minnet påverkas i negativ riktning, att initiativförmågan försvinner och att man blir personlighetsförändrad. Vanligt är också latens i reaktionen.
Man insjuknar oftast snabbare än vid Alzheimers men försämringen kan också gå stegvis.
Det finns ovanliga ärftliga former, vilket innebär att man insjuknar tidigare i livet.
Lewykroppsdemens
Mellan 2-20% av all demens tros höra till den här gruppen. Namnet kommer från en läkare vid namn Lewy. Han upptäckte att det vid en viss form av demens finns små sfäriska kroppar (Lewy bodies) i nervcellerna.
Sjukdomen börjar ofta med att dessa personer har orolig sömn med fysiska yttringar, ofta flera år innan sjukdomen egentligen bryter ut. Andra symtom under själva sjukdomen är synhallucinationer och nedsatt uppmärksamhet. Ofta är den sjuke väl orienterad men har däremot svårt att avgöra avstånd och göra tredimensionella bedömningar. Vanföreställningar och depression är vanligt förekommande. Eftersom personer med Lewykroppsdemens dessutom har symtom som är identiska med Parkinsonism, så är det ibland svårt att skilja de båda tillstånden åt.
Sjukdomen förvärras successivt och det finns ingen bot. Däremot finns det ett flertal mediciner som kan lindra symtomen.
